28 november 2021
Hästens hov är en komplex struktur som är väldigt viktig för hästens funktion och hållbarhet. Du har säkert hört uttrycket ”ingen hov – ingen häst”.
Precis som vi skrev att hästarnas ben har ett unikt samspel mellan olika strukturer så gäller samma för hästens hov. Hovarna består av kronrand, hovvägg, bärrand, lamellrand, sula och stråle. Vägghornet som bygger upp hovväggen utgår från kronranden och det tar ca 10-12 månader för hornet att växa ner från kronranden till bärplanet. Innanför hovväggen ligger hovbenet. På hovbenets framsida fäster långa tåsträckaren in och på baksidan har djupa böjsenan sin infästning. Bakom hovbenet ligger strålbenet samt slemsäcken som kallas för strålbensbursan. För att samspelet mellan alla strukturer ska fungera utan att något blir överbelastad krävs en god hovbalans och regelbunden verkning. Nedan går vi igenom några vanliga skador och sjukdomar i hovarna.
Hästens hov kräver regelbunden vård för att fungera optimalt och vara i gott skick. En del hästar klarar bra att gå barfota medan andra behöver skor för att minska slitaget av hoven och skydda den. Vid verkningen ser hovslagaren till att hoven återfår korrekt balans och rätt vinkel. Om det går för lång tid mellan verkningarna/skoningarna ändras vinkeln på hoven och således även belastningen i benet. Det kan leda till ett ökat slitage på leder, ligament och senor. Vad som är ett bra intervall mellan verkningarna/skoningarna kan variera från häst till häst, men för de flesta friska hästar är ett intervall på 6-7 veckor vanligen lagom. Om hovens form eller benställningen avviker kan intervallet behöva kortas ned för att hålla en bra hovbalans. Det är viktigt att ha en kunnig hovslagare som sköter hovarna.
Hovbölder uppstår oftast på grund av en skada eller uppluckring i lamellranden där smuts och bakterier kommer in. Bakterierna frodas och bryter ner horn och om de inte har en väg ut neråt bildas en böld. En böld i hoven blir mycket smärtsam då svullnaden och trycket som bildas stängs in i den hårda hovkapseln. Bölden kan sedan sprida sig uppåt mot kronranden och djupare in i kötthoven. Symptomen man märker är ofta en relativt kraftig hälta, ibland börjar det som en lättare hälta och blir värre. Hoven brukar då vara varm och man känner att digitalpulsen är förstärkt. I filmen nedanför visar Tobias hur man gör för att känna digitalpulsen.
A och O vid behandling av hovbölder är att uppnå tillräckligt dränage. Veterinären (eller godkänd hovslagare i samråd med veterinär) verkar upp hovbölden noga till all underminerad sula är borttagen. Man kontrollerar med en sond (steril metallpinne) längs kanten i den uppverkade hålan att inget underminerat horn kvarstår. Samma princip gäller om bölden har öppnat upp sig i kronranden, allt underminerat horn måste tas bort. Sedan anläggs ett hovgips med en steril kompress mot den uppverkade böldhålan. Gipset är viktigt för att ge ett jämnt tryck mot det uppverkade området för att undvika att svallkött bildas som kan hindra läkningen. Det är dessutom ett bra skydd för att hålla rent i området. Om bölden har öppnat sig i kronranden är det viktigt att ha tryck mot kronranden under läkningen och en tid efter med ett galoppbandage då man annars riskerar att få en hovspricka när hovvägen växer ner. Man ska alltid kontrollera att hästen har gott skydd mot stelkramp.
Strålröta är en nedbrytning och angrepp på strålhornet, lindrig strålröta ses oftast med lite svampig konsistens av strålen, med illaluktande mittstrålfåra. Om man sticker ner fingret där finns ofta illaluktande svart sörja vilket vanligen är en kombination av svampar och bakterier som gillar den fuktiga miljön. Obehandlad eller grav strålröta kan bli väldigt djup, det kan börja blöda från mittstrålfåran och det riskerar att göra hästen halt. Risken för strålröta ökar också om hoven är trång, t ex hästar med bockhov har oftast en djupare strålfåra som är svårare att få ordentligt ren. Daglig hovkratsning och en duktig utbildad hovslagare som verkar eller skor hästen regelbundet minskar risken att hästen drabbas och att det kan upptäckas i tid.
Hålväggar bildas när det kommer in bakterier och svamp i bärranden. Detta sker oftast när det packas t.ex. lera och sand i hoven. Hästar som går barfota, vilket kanske framförallt är föl och unghästar, har en ökad risk att drabbas av hålväggar men även en häst med skor kan drabbas. Då kan det vara svårt att upptäcka eftersom skon täcker bärranden och hålväggar inte syns från hovens utsida. Främsta orsaken är miljön i hagar, en lerig hage bidrar till en ökad risk. När man behandlar en hålvägg så görs det i samråd med veterinär och då är det viktigaste att verka bort det angripna hornet för att få det ordentligt rengjort. I vissa fall kan man behöva avlasta hoven med sjukbeslag.
God hovvård är det bästa sättet att förebygga både strålröta, hålväggar och hovbölder. Har man en häst med lite sämre hovkvalitet är det ännu viktigare att undvika de lerigaste och blötaste hagarna och upprätthålla god hygien i boxen.
Strålbenet är ett litet ben som sitter i bakre delen av hoven mellan hovben/kronben och djupa böjsenan som rundar strålbenet och fäster in på undersidan av hovbenet. Mellan strålbenet och djupa böjsenan finns en liten bursa (slemsäck) – strålbensbursan. Strålbenshälta är en ospecifik diagnos där man tidigare i princip menade en frambenshälta som släckte på bedövning i hoven men inte blev bra av att man behandlade hovleden. Man kanske också hade sett lite förändringar i strålbenet på röntgen. Uttrycket strålbenshälta kallas ibland också ”låg palmar hälta” eller på engelska ”navicular syndrome”.
På senare år har tekniken utvecklats enormt och vi kan framför allt tack vare MRI nu vara mycket mer specifika i vår diagnostik. MRI (Magnetic Resonance Imaging) kan med avancerad teknik visa benstrukturer och mjukdelar i hästens ben. MRI är till stor hjälp när en hälta kommer från hoven då mjukdelarna i området är svåra att undersöka med ultraljud på grund av att hovkapseln inte släpper igenom ultraljudsvågor.
Hästar kan ha en hälta orsakad av problem med strålbenet där strålbensdegeneration (nedbrytning i strålbenet) är en av de vanligare orsakerna. Många hästar med strålbensdegeneration har en samtidig problematik i djupa böjsenan som passerar strålbenet.
Exempel på en MRI bild med ändrad signal i strålbenet
Fång är en inflammation i hovens lamellrand som sitter innanför vägghornet. Inflammationen leder till en separation av läderhuden i hoven samt vägghornet. Sambandet mellan dessa två är mycket viktig för att hovbenet ska hållas på plats mot hovens yttre vägg. Inflammationen och separationen är mycket smärtsam och kan dessutom leda till att hovbenets läge i hoven ändras, antingen genom att den sjunker nedåt mot sulan (hovbenssänkning) eller att det roterar framåt (hovbensrotation).
Orsaken till fång är ännu inte helt klarlagd. En mekanism bakom sjukdomen tros vara en rubbning i tarmfloran orsakad av för mycket stärkelse i fodret som ger en frisättning av så kallade endotoxiner i blodbanan. Endotoxiner är som ett slags gift som frisätts från bakterierna i tarmfloran. Man har även sett att hästar med Ekvint Metabolt Syndrom (EMS) och PPID har en ökad risk att drabbas. Hästar kan även drabbas av så kallad belastningsfång om den pga. skada står och avlastar ett ben väldigt mycket så kan andra sidans ben drabbas av en inflammation i lamellranden till följd av överbelastning.
De vanligaste symptomen på fång är:
Vid misstanke om fång ska veterinär omedelbart kontaktas. Fång är ett smärtsamt tillstånd och hästarna är i behov av snabb smärtlindring. En viktig faktor för hästens tillfrisknande är just behandling med antiinflammatoriska läkemedel tillsammans med strikt boxvila på en mjuk tjock bädd. Boxvilan är viktig i akutskedet för att inte förvärra skadorna i hoven.
Efter att veterinär anser det lämpligt kan hästen besöka en legitimerad hovslagare för korrekt hovvård.
Vintern är på intåg och när det blir halt ute behöver skodda hästar ha brodd för att inte halka. Men hur påverkar broddarna egentligen hästens rörelse? När hoven påbörjar sin belastningsfas har den en longitudinell rörelse eller glidning längs med underlaget innan den framåtgående rörelsen bromsas helt. Detta är en avlastande mekanism för att de vertikala krafterna när hoven slår i marken inte ska bli för stora. Hade man inte haft detta glidmoment vid hovens islag i underlaget hade de belastande krafterna uppåt i benet blivit för stora och skaderisken ökat. Detta är anledningen till att veterinär och hovslagare ofta rekommenderar att man bara ska ha broddar i trakterna (framför allt på framhovarna) på vintern och inte i tån för att inte ta bort för mycket av glidmomentet. Rider man mycket på fasta fibersandsunderlag kan det vara klokt att plocka bort broddarna helt vid ridningen då ett fibersandsunderlag av sig självt minskar glidmomentet något
Jag accepterar användarvillkoren.
Alla blogginlägg