Alla blogginlägg

Vad är en hälta?

Hältor är inte ovanligt hos hästar, det är tvärtom den allra vanligaste orsaken till att hästen tas till veterinären för undersökning. Det är också den vanligaste orsaken till utdömning hos häst. En hälta kan vara allt från subtil och orsaka prestationsnedsättningar till uppenbar för alla när hästen linkar fram. Vid den senare typen av hälta är det inte svårt att förstå att hästen behöver träffa en veterinär och få behandling. När hältan är mindre uppenbar blir det också svårare att upptäcka och förstå hur den påverkar hästen. Hälta är ett symtom på smärta.

Hältor bedöms i en femgradig skala. Vidare skiljer veterinären mellan belastningshälta, där hästen tar mindre vikt på benet, frånskjutshälta där hästen inte vill ta i och skjuta sig framåt med samma kraft från det halta benet och framförningshälta, där hästen inte för framåt benet normalt. Belastnings-, frånskjuts- och framförningshältor förekommer separat eller i kombination.
Precis som människor har hästar olika rörelsemönster och strategier att ta sig framåt. En islandshäst rör sig annorlunda mot en halvblodshäst eller en travhäst. Hästar är väldigt bra på att kompensera för hältor i och med att de har fyra ben. De kan förflytta vikten till det andra fram- eller bakbenet, men också diagonalt framåt eller bakåt så att det ser ut som att hästen är halt på flera ben, eller som att den ”tappar takten”. Det gör att det för ett otränat öga kan vara svårt att uppfatta vilket ben hästen är halt på. Det förekommer också sekundära hältor som uppkommer då hästen har ett problem eller en hälta som ger upphov till sekundära problem som en följdeffekt. Dessa hältor är reella och kan likväl som en primär hälta ge problem för hästen. Är hästen halt på båda frambenen eller båda bakbenen kan det ibland vara svårt att uppfatta utan att göra en undersökning.

Vad kan hältor bero på?

En hälta beror i regel på smärta där hästen på ett eller annat sätt försöker undgå att belasta det påverkade området. Det finns också hältor som beror på kraftig ärrvävnad efter till exempel en operation eller en omfattande sårskada, men det är relativt ovanligt. Hur vet man om hästen är halt eller om den är svag? En svaghet kan leda till ett låggradigt asymmetriskt rörelsemönster, men det blir bättre vart efter hästen stärker upp sig. En hälta blir inte bättre av att hästen blir starkare. Oavsett vad avvikelsen beror på bör hästen kontrolleras av en veterinär.

Vanliga orsaker till hälta är inflammationer, artrit, gaffelbandsskador och problem i hovkapseln, som hovbölder eller sulinflammation, men kan bero på en rad olika orsaker. Vanligast är det med hältor som härrör från nedre benen.

Hur förbereder du din häst inför veterinärbesöket?

När hästen kommer till veterinären behöver den gå att hantera, både av dig som ägare och av veterinären. Hästen ska kunna springa på rakt spår och gå att longera i alla gångarter. Veterinären måste få komma fram till och röra vid hästen för att kunna undersöka den. Det är bra att öva på att springa med hästen och longera den i hemmamiljö för att vara förberedd och kunna visa hästen på ett bra sätt för veterinären så att en bra bedömning kan göras.

Det är också viktigt att visitera hästen dagligen hemma för att fånga upp avvikelser som värme eller svullnader. Att kunna anatomin bra är en förutsättning för att veta vad du som hästägare ska reagera särskilt på och hur du ska förhålla dig till fynden. Att titta på sin häst i rörelse från marken minst en gång i veckan är också att rekommendera. På så sätt kan man bygga upp en förståelse för hur hästen rör sig och se om något avviker.

Att kunna lasta och transportera sin häst är också viktigt för att kunna ta sig till veterinären. Det kommer särskilt till sin spets i akuta situationer då det kan vara bråttom att komma till en klinik. Inför besöket rekommenderas att hästen är ren och att hovarna är kratsade, men undvik gärna hovolja.

Här kommer en liten film om hur det ser ut hos oss på Mälaren Hästklinik i Sigtuna när man kommer in för en hältutredning.

Hos veterinären

Väl hos veterinären kommer du som ägare att få berätta kortfattat om din häst. Bra information för veterinären kan vara hur länge du ägt hästen och vad den gör för arbete till vardags, hur tidigare skadehistorik ser ut samt anledningen till undersökningen. Om avvikelser funnits hemma är det bra att tala om durationen. Om det finns journaler eller röntgenbilder som kan vara av intresse vid undersökningen skicka dem gärna inför besöket så att veterinären hinner ta del av dem innan ni kommer fram.

Veterinären kommer sedan att göra en okulär bedömning av hästen. Då görs en bedömning av benställning, exteriör, hovar, hur hästen är musklad och om några avvikelser ses. Därefter palperar veterinären hästen och känner efter svullnader, värme, smärta och spänningar. En rörelsekontroll utförs sedan på rakt spår i skritt och trav följt av longering i alla gångarter på ett mjukt underlag och skritt och trav på ett hårt underlag. Vid rörelsekontrollen bedöms förekomst och grad av hälta samt hur hästen spårar, belastar benen och hur frånskjutet ser ut, liksom oliksidighet samt rörelse i hals och rygg. Även övergångarna och hästens balans bedöms, samt skillnader mellan varven vid longering. Vid hältundersökningen görs också böjprov. Böjprovet är en provokation av lederna för att lättare fånga upp avvikelser och inflammationer som kanske ännu inte visar sig som en hälta. Det ger en bra kompletterande information till veterinären. Böjprovet är på inget sätt skadligt för hästen.

Ett annat komplement till hältkontrollen är objektiv rörelseanalys. Det finns ett flertal olika system som ger analyser av symmetrin av hästens rörelsemönster och som kan ge bra information till veterinären i utredningen.

Om avvikelser finns som enbart syns under ryttare eller problem som förstärks under ryttare kan ridprov göras. Det görs företrädesvis med hästens egen ryttare. Ridprov utförs bland annat vid misstanke om ryggproblem eller vid hältor som enbart syns vid vissa skolor/rörelser.

Även rullmatta används ibland, då främst vid utredningar av travhästar där ett högre tempo krävs för att se avvikelsen.

Diagnostik

Nästa steg i utredningen för att veta vad som orsakar hältan är att lägga bedövningar. En bedövning kan läggas till exempel i en led eller vid en nerv. Genom att bedöva bort känseln i ett område och sedan göra en ny rörelsekontroll för att se hur hältan påverkas kan ursprunget till smärtan lokaliseras. När ett anatomiskt område är lokaliserat går veterinären vidare med bilddiagnostik av området.

För att vidare undersöka ett område används bilddiagnostik som röntgen och ultraljud. Röntgen visar skelettet och ultraljud visar framförallt mjukdelar men även benytor. Andra bilddiagnostiska metoder som används regelbundet är magnetröntgen (MRI), scintigrafi och CT. Bilddiagnostik används för att få en så korrekt diagnos som möjligt. Desto säkrare diagnos desto mer riktat och effektiv behandling kan sättas in.

Behandling

Efter utredningen kan hästen komma att behandlas. Behandling kan ske lokalt eller systemiskt, det vill säga antingen behandlas hela hästen eller så behandlas en led eller ett område riktat. Fördelen med att behandla riktat är att behandlingen kommer i det område där inflammationen eller smärtan finns.

Det finns flera olika preparat, bland annat kortison, stamceller och biologiska produkter som PRP och IRAP. För generell behandling används ofta ett antiinflammatoriskt preparat som Metacam eller Novaquin, men även kortison förekommer.

Inte minst är det viktigt hur hästen hanteras efter behandlingen. Det kan krävas en tid på sjukhage med vila, och därefter en noggrann rehabilitering och korrekt träning för att problemen inte ska återkomma. Även ändringar i skoning kan vara aktuellt för att avlasta påverkade strukturer under läkningen. Det finns möjlighet att få hjälp med rehabiliteringen av professionella personer. Avgörande för hur väl behandlingen fungerar är hästens management, det vill säga hur hästens hålls, tränas och sköts. I det ingår hela teamet runt hästen med hovslagare, tränare, ryttare och andra som är involverade i hästens välmående. Vanligen görs ett eller flera återbesök för att följa upp hur hästen svarat på behandlingen.

Vill ni veta mer om fortsättningen efter en hältutredning så lyssna på vår clinic om rehab i mässarenan kl 14 imorgon söndag!