26 november 2021

Hästens mag-tarmsystem – del 4 i från topp till tå

Hästens mag-tarmsystem är utvecklat för att hästen ska klara att leva på stäppen och beta gräs. Idag hålls många hästar på ett annat sätt, men mag-tarmkanalen har inte förändrats. Här kan du läsa om hur systemet fungerar och olika sjukdomar och åkommor som kan drabba hästen samt hur de går att förebygga.

Mag-tarmsystemets anatomi och funktion

I den här delen av hästen från topp till tå kommer du att få lära dig mer om hästens mag- och tarmkanal. Systemet är en fortsättning på munhålan, går genom matstrupen, via magen till tarmarna och vidare till anus. Hästens mag-tarmsystem är relativt känsligt och det är inte helt ovanligt att hästar får problem från området.

Hästar är grovtarmsjäsare, det innebär att fodret till stor del bryts ned av mikroorganismer i grovtarmen. Hästen har en stor andel tarm och en relativt lite magsäck, den utgör enbart ca 10% av magtarmkanalen och rymmer ca 5 – 15 liter. Fodret kommer in genom munnen, passerar genom matstrupen och kommer ned i magsäcken. Redan i munnen startar processen att bryta ned fodret, och den fortsätter i magsäcken och tarmkanalen innan restprodukterna kommer ut som träck.

Hästen är ett stäppdjur och dess ursprungliga föda är gräs som intas under många av dygnets timmar. Hästen rörde sig över stora marker och sökte upp sin föda och åt mindre mängd under lång tid. Dagens hästar har inte ändrat sin funktion i mag-tarmsystemet, men vi har ändrat hur vi håller hästarna. De behöver fortsatt äta mindre mängd grovfoder med korta intervaller. De flesta hästar klarar sig utmärkt på ett bra grovfoder som kompletteras med mineraltillskott, men vissa behöver ett tillägg av kraftfoder. Många jordar i Sverige är selenfattiga och därför kan man ibland behöva ge tillskott av selen. För att beräkna hästens foderstat så är en grovfoderanalys grunden.

Foderstrupsförstoppning

Hästen har en lång foderstrupe och det händer att foder fastnar i foderstrupen och inte kommer vidare till magen. Det kallas foderstrupsförstoppning och kan ibland vara svårt att lösa. Det som händer när det fastnar foder är att slemhinnan i området blir irriterad och svullnar, vilket gör att hästen behöver hjälp att lösa det. Symtom på foderstrupsförstoppning är att hästen börjar hosta och slem kan komma ur näsan och munnen, ibland tillblandat med foder. Om din häst visar symtom på foderstrupsförstoppning, ta genast bort allt foder och ta kontakt med veterinär.

Magsår

En åkomma som inte är ovanlig hos hästar är magsår, prevalensen (förekomsten) har i studier varierat, men ligger någonstans mellan 50-70 % av populationen. Magsår kan ge varierande symtom, allt från nedstämdhet, matt päls och prestationsnedsättningar till dåligt humör hos hästen. Symtomen är inte helt olika ryggsmärta, och det kan ibland vara svårt att skilja utan att göra en undersökning. För att diagnosticera magsår görs en gastroskopi, där en kamera förs ned genom näsborren till magsäcken. Undersökningen är relativt enkel och kan konstatera om magsår förekommer och hur utbredda de är, vilket utgör ett underlag för att lägga upp en behandlingsplan.
Magsår är multifaktoriellt, det innebär att det orsakas av en mängd faktorer. Vid studier har det konstaterats att antalet utfodringar och tiden som magen är tom mellan fodringarna har betydelse. Hästens mag-tarmsystem är av naturen utvecklat för att hästen ska äta kontinuerligt över dygnet och när det blir för långa intervall då magen är tom tar slemhinnan i magsäcken skada. Det beror på att magsäcken utsöndrar saltsyra med magsaften och om inget foder och saliv finns som buffrar uppstår skador i slemhinnan.  En riskfaktor för magsår är om intervallen mellan intagen av foder överstiger sex timmar samt om fodret har mycket stärkelse som vid nedbrytning bildar något som kallas flyktiga fettsyror. Det finns i framförallt i kraftfoder.
Även störande ljud i miljön har visat sig öka risken för magsår. I en studie konstaterades att hästar som stod i stall där radion var på under natten hade en kraftigt ökad risk att utveckla magsår.

Genom auskultation kan ljud från tarmarnas rörelse uppfattas.

Kolik

Kolik är ett samlingsnamn för smärta från buken och kan bero på flera olika orsaker. En av de vanligare orsakerna är förstoppning i grovtarmen. En lindrigare förstoppning kan ibland hästen lösa själv, men ofta behövs veterinär hjälp för att lösa den. Behandlingen är kramplösande och smärtstillande medicin som hjälper till att få tarmen att komma igång och röra sig igen, samt laxerande preparat som ges i en sond ned i magsäcken. En del hästar mår bättre redan efter en behandling, men det kan behövas upprepade behandlingar för att lösa förstoppningen. Förstoppning kan bland annat bero på dåligt intag av vatten, för lite rörelse eller en störning i tarmkanalen.
En annan typ av kolik är gaskolik. Det innebär att gas har bildats i tarmen och att den blivit kvar i tarmen och inte kan passera normalt. Gaskolik kan ha olika orsaker, det kan bildas sekundärt av en förstoppning som bidragit till att flödet i tarmen är nedsatt, men det kan också uppstå vid ett felläge av tarmen som orsakat ett stopp. Fellägen kan ge dramatiska symtom och kan på kort tid bli mycket allvarligt eftersom tarmens blodförsörjning kan påverkas. Det är också väldigt smärtsamt för hästen och i vissa fall kan hästen behöva buköppnas så att tarmen kan lägesrättas och allvarligt skadad tarm opereras bort.
Ytterligare en anledning till kolik är inflammation i grovtarmen, kolit. Det ger ofta lös avföring samt feber, men i övrigt är symtomen desamma som vid de andra koliktyperna. Kolit kan vara allvarligt och hästen kan behöva stå på klinik för behandling med vätskeersättning i form av dropp.

Vanliga symtom vid kolik är att hästen skrapar med frambenet i marken och ser sig mot magen. En del lägger sig ned eller rullar sig. Ofta är de ovilliga att röra sig och visar tydliga tecken på smärta. I subtilare fall kan det enbart visa sig som nedsatt allmäntillstånd där hästen står och hänger eller ligger ned i boxen. Nedsatt mängd avföring och nedsatt aptit är inte ovanligt.

Om du misstänker att din häst har kolik kontrollera hur den mår, om den har haft normal mängd avföring och om den har ätit som den brukar. Ta gärna pulsen (normalt är mellan 26 – 40 slag/minut) samt temperaturen (ska vara under 38,2) på hästen. Vid kolik går pulsen ofta upp, och det är viktig information för veterinären. Vid mildare symtom är det bra att promenera med hästen och erbjuda den vatten, gärna smaksatt med något gott som till exempel äppeljuice. Ta bort allt foder. Om symtomen inte går över på en timme, eller om de blir kraftigare ta kontakt med en veterinär. Om du som ägare känner dig orolig går det alltid att ringa och rådfråga en veterinär. Kolik kan på kort tid vända både åt det bättre och det sämre hållet, så vänta inte för länge!

För att förebygga kolik är det viktigt att hästen har god tillgång till vatten dygnet runt året om. En del hästar gillar inte att dricka kallt vatten, då kan det krävas att vattnet värms något för att den ska få i sig tillräcklig mängd. Det är också viktigt med rörelse, risken för kolik ökar om hästen måste vila i box eller sjukhage, samt vintertid då underlaget i hagen är halt och knöligt och hästen rör sig mindre. Undvik om möjligt att ställa av hästen helt vid vila utan låt den gå på promenader för att magen ska hålla igång. Det är också viktigt att hästen har tillgång till bra grovfoder i tillräcklig mängd.

Diarré

Om hästen inte har feber och är pigg är den vanligaste orsaken till lös avföring något i hästens miljö. Mår hästen bra kan det vara en god idé att stalla in hästen, gärna på halmbädd, samt utfodra hästen med hö av god kvalitet. I många fall stabiliseras då tarmfloran efter någon vecka. Om den inte gör det kan det vara en god idé att ta kontakt med en veterinär som får undersöka hästen. Har hästen akut kraftigt lös avföring eller feber kan det röra sig om inflammation av grovtarmen, då är det viktigt att omgående ta kontakt med veterinär. Då finns risk att toxiner kommer in i blodbanan och hästen kan bli livshotande sjuk.

Parasiter

Hästar kan ha ett flertal olika parasitarter. Spolmask drabbar vanligen unga individer, men är relativt ovanlig hos vuxna hästar. Bandmask är relativt vanlig och finns i övergången mellan tunntarm och blindtarm. Infektion kan ge kolik och därför rekommenderas alltid avmaskning när bandmask förekommer. Lilla blodmasken orsakar sällan sjukdom, men vid kraftig infektion kan den ge symtom som avmagring och kolik.
Stor blodmask kan ge skador hos hästen och orsaka allvarlig kolik, därför är det väldigt viktigt att undersöka om hästen har stor blodmask och att avmaska mot den vid förekomst. Det går inte att skilja på äggen från liten och stor blodmask vid ett träckprov, därför krävs en odling eller en PCR-analys för att diagnosticera stor blodmask.  
Styngflugor lägger sina ägg på hästens ben och kommer sedan in i mag-tarmsystemet via munhålan. Larverna kan ses i munhålan vid inspektion under en kortare tid, men sedan övervintrar parasiten i magsäcken. De kan orsaka obehag och skador i munhålan, men i magsäcken är de ofarliga.
Fölmask får fölen i sig via stoets mjölk. Fölen har sällan några symtom och blir immuna vid ca 5 månaders ålder.

Rekommendationen är att göra träckprov åtminstone på våren före betessläppet för att urskilja vilka individer som behöver avmaskas innan hästarna går ut i sommarhagarna. Det är bra att göra en plan för träckprov och avmaskning tillsammans med sin veterinär då det skiljer mycket beroende på smittrycket på anläggningen.

Vad behöver du som ägare ha koll på?